fbpx

Som jag nämnde i förra blogginlägget så jobbar jag på en utmaning för att hjälpa oss skapa motiverande och hållbara målbilder.

Arbetet med det gör att jag tänker tillbaka på min egen resa och blir nästan rörd till tårar av tacksamhet över hur väldigt, väldigt annorlunda mitt liv är nu, mot vad det var för bara några få år sedan.

Det känns som om jag inte kan koncentrera mig på utmaningen längre, om jag inte först får skriva av mig min tacksamhet.

Det är ju också väldigt passande att det är Thanksgiving i USA just idag :-)

Läs gärna min lista, men ännu viktigare, vad är du tacksam för? Dela gärna din tacksamhet i kommentarerna nedanför.

Här är några rader tacksamhet från mig:

Jag är så tacksam för…

… att jag gav mig själv ytterligare en chans.

… att jag hittat min väg från depression till livsglädje.

… att hjärnan – även min! – har en förmåga att omformas och skapa nya nervbanor.

… att jag kan klä mig efter tycke och smak, inte efter det minst anskrämliga som inte sitter för tajt.

… att jag kan andas hela tiden när jag böjer mig ner för att ta på mig skorna.

… att jag rör mig i tillvaron utan att vara självmedveten och besvärad av min kropp.

… att jag kan äta utan att vara självmedveten över vad och hur mycket jag äter.

… att jag bytt rädsla för att dö i förtid mot nyfikenhet inför framtiden.

… att jag bytt hopplöshet mot tillförsikt.

… att jag har fysisk energi till att leva mitt liv, och delta i andras, som min dotters och sambos.

… att jag har mentalt utrymme till allt vad livet innebär av utmaningar och glädjeämnen.

 

Listan kan göras ännu längre. Men…

summan av kardemumman är att jag är så otroligt tacksam att jag har fått livet tillbaka.

Och det säger jag utan överdrift.

Det är det som gör att jag tycker att förändring är så otroligt vackert.

Change is Beautiful. Indeed. 

Tacksam. På djupet.

?