fbpx

“Man måste få unna sig!”

Den repliken får man ofta höra när snacket går om vad som är nyttigt eller inte, och inte minst när det gäller att leva livet utan socker. Och det låter ju så vettigt och balanserat.

Du har säkert märkt att för många tycks det helt vanvettigt att göra något så radikalt som att sluta med socker. Inte osannolikt har du tänkt taken själv!

Det är inte för inte som det ofta är ett av de sista argumenten man håller fast vid när man VET att man inte kan hantera sockret eller brödet, men samtidigt  vill man inte släppa det.

“Man måste få unna sig.”

Ja, det är klart man får.

Men vi som inte kan sätta stopp när vi väl får socker i kroppen behöver landa i en ny definition av vad det innebär att unna sig. Går man efter hur många reagerar och beter sig, så är det lätt att tro att socker-stinn mat är det enda som gör livet värt att leva. Man får för sig att livet helt tappar ljuspunkter, firanden och glädjestunder om vi inte äter socker.

Faktum är att det är helt tvärt om för oss som triggas av socker och inte kan tacka nej efter “bara en”.

Om jag skulle “unna mig” efter dagens norm, så skulle jag förstås njuta av smaken. Det är ju inte så att jag inte gillar sötsaker! Njutningen skulle vara en liten, liten stund. Sedan skulle rena h*lv*t*t bryta ut, med 100%-ig säkerhet.

Min hjärna börjar skrika efter mer, argumentera, böna och be, rationalisera och skapa så mycket distraktion att även om jag skulle fortsatt vara fysiskt närvarande, är jag inte längre mentalt närvarande. Jag är inte mottaglig för något meningsfullt utbyte med andra. Även om det inte direkt märks, är jag nu helt upptagen med att komma över mer socker, undra om någon märker om jag sträcker mig efter mer, undra hur mycket jag kan komma undan med utan att väcka uppmärksamhet. Får jag inte mer på plats, så är mäster-planeraren i huvudet igång med att kartlägga skafferiet hemma samt affärer, kiosker, mackar eller andra potentiella inköpsställen på vägen hem. Och hem vill jag då gärna så tidigt som möjligt. 

Efter en överkonsumtion så har jag ont i magen, ont i själen och går sannolikt in i ett “matkoma” och somnar. Någon gång på natten vaknar jag av att jag svettas. Min kropp kämpar stenhårt med att smälta och hantera detta skräp som jag  tankat den med. 

Dagen efter är jag fysiskt urlakad och inte riktigt “med”, känner mig lite luddig i huvudet och seg i kroppen. Inte osannolikt har jag halsbränna och mår allmänt kasst. Trots det, så gör de fysiska och mentala konsekvenserna att det är väldigt, väldigt svårt att inte fortsätta äta sött och annan raffinerad mat igen nästa dag.

Det spelar ingen roll hur mycket jag VET vad som är bäst. Beroende-hjärnan är triggad. Den är stark som en oxe och nu är det en KAMP att avgifta sig. Igen.

“Man måste få unna sig.”

Mmm, hur lockande låter det nu?

Men det handlar egentligen inte om att unna sig eller inte. Det handlar om att unna sig annorlunda, och koppla mindre och mindre ihop ätbara godsaker med att “unna sig”.

Nu unnar jag mig på sätt som inte ger en otäck baksmälla. Det är inget märkvärdigt (vilket de flesta sötsaker faktiskt inte heller är), utan handlar om att jag

  • unnar mig att äta så jag mår bra och inte blir triggad
  • unnar mig att vara ordentligt närvarande och umgås med andra
  • unnar mig en god kopp te
  • unnar mig att lyfta blicken och njuta av stunden
  • unnar mig att vara nyfiken och hjälpsam
  • unnar mig inre lugn och harmoni
  • unnar mig att leva fri från beroende-hjärnans tjatter
  • unnar mig att leva fri

För när jag unnar mig efter min egen definition, då leder det till en frihet utan dess like.

I början känns det som att man avstår från något väldigt betydelsefullt, och alternativet känns beigt och kan inte jämföras. Men det går över. Du kommer njuta av alternativet så småningom, uppskatta det ännu mer, inte bara i stunden, utan efteråt, och dagen efter. Efter hand är det ingen kamp, inget bråk och mer och mer sällan en längtan efter den sortens “unnande”.

Så, om du unnar dig men upplever någon form av “baksmälla”, ta dig en funderare på hur du skulle kunna unna dig på ett sätt som innebär njutning hela vägen. Hur kan du unna dig annorlunda?

Fundera på hur du unnar dig i sommar. Ta gärna bilder och tagga dom  #unnadigannorlunda på Instagram.

Jag önskar dig en riktigt härlig och njutningsfull semester, full av annorlunda “unnanden”!